Först och främst: Sverige har nu ett nödteam på plats för att hjälpa strandsatta resenärer.
God morgon, god morgon!
First things first: Mina småländska rötter till trots kommer jag absolut inte gratta någon på “fössta tossdan i mass” idag.
Secondly: i en poll som vi gjorde i Hint i början av veckan svarade 90 procent av er (!!) att Hint har gjort att ni känner er mer insatta i nyheterna och allt som händer i världen.
Det gör mig så himla, himla glad att se att den idé vi hade när vi drog igång Hint (att hjälpa människor att ta del av nyheter och förstå världen bättre) också verkar funka! Tack till dig som svarar på våra pollar, mejlar hejarop, tankar och idéer, och som varje morgon börjar dagen med oss. Hint-communityt 4-ever 💚
Är du trött på att känna att du borde hänga med i nyhetsflödet?
De viktigaste nyheterna förklarade
Inga flöden, inga pushar – bara koll.
Inboxen 06:00. Klart.
/Irena Pozar, redaktör och grundare
PS: Om du gillar det vi gör får du gärna tipsa en vän om Hint!
Vad behöver jag veta idag?
IRANKRIGET
Hur står det till med rikets säkerhet?
Vad har hänt? Säkerhetsläget i Sverige har försämrats med anledning av attackerna mot Iran, meddelar Säpo. Det handlar inte i första hand om att hot riktas mot Sverige, utan om hot mot amerikanska och israeliska mål som finns här. Risken för attacker mot exiliranier och svenska judar har ökat, och det finns också en oro för att Iran ska ge gängkriminella i Sverige i uppdrag att genomföra attacker. Men att Sverige skulle dras in i Irankriget finns inte på kartan, såvida det inte sker en direkt attack mot ett av Natos medlemsländer – i så fall skulle Sverige snabbt behöva hjälpa det angripna landet. Efter att USA och Israel inledde sina attacker mot Iran har europeiska länder som Frankrike, Tyskland och Storbritannien öppnat för att attackera mål i Iran som “försvarsåtgärd”. Redan nu har Frankrike flyttat militära resurser till området, till exempel stridsflyg som patrullerar över Förenade Arabemiratens luftrum för att skydda franska baser. Samtidigt har Iran skickat ut en skarp varning: alla angrepp mot landet kommer klassas som krigshandlingar.
Berätta mer: Trots de franska insatserna i regionen har landet varit tydliga med att man inte stödjer USA och Israels attacker, eftersom dessa bryter mot internationell rätt. Flera experter håller med: enligt folkrätten får stater inte använda våld mot varandra förutom i självförsvar. USA och Israel har sagt att attackerna skett i förebyggande syfte, men det kan inte klassas som självförsvar. Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard menar att allt måste ske i enlighet med folkrätten, men understryker att Iran är en farlig regim som inte får utveckla kärnvapen. Frankrike säger också, trots att man fördömer attackerna, att Iran bär huvudansvaret. Bland annat på grund av landets kärnteknikprogram, vilket får oss osökt att tänka på nästa nyhet…
Relaterat: Oro i Mellanöstern efter USA:s sinande vapenlager (SVT), Spanien står på sig trots Trumps hot (Omni), Konsten att sälja in ett krig (Dagens Eko, SR)
UTRIKES
Nu ska Sverige snacka kärnvapen!
Vad har hänt? Det är dags för Europa att ta kontroll över sitt eget öde och därför kommer Frankrike skaffa fler kärnvapen. Det meddelar landets president Emmanuel Macron och kallar det hela för en “avancerad avskräckning”. Man vill dessutom ha med fler europeiska länder på tåget i syfte att stärka hela regionens avskräckningsförmåga. Åtta länder, däribland Sverige, har bjudits in för samtal om ett samarbete som till exempel kan innebära att allierade får delta i kärnvapenövningar. På sikt kan det också bli möjligt att flytta franska kärnvapen till andra länder. Sverige har tackat ja till samtal och statsminister Ulf Kristersson säger att man vill se hur detta kan bidra till en “tydligare gemensam europeisk avskräckning så att ingen främmande makt ens tänker tanken att försöka angripa oss”. Men den svenska kärnvapendoktrinen står samtidigt fast.
Vad betyder det? Sveriges linje är att vi inte vill ha kärnvapen på svensk mark. I nuläget är Frankrike EU:s enda kärnvapenmakt, och förutom att landet vill skaffa fler kärnvapen meddelar Macron att man framöver inte kommer informera om hur stor deras arsenal är. “För att kunna vara fri, måste man vara fruktad”, säger han i ett tal. Just nu har landet cirka 300 stridsspetsar (alltså den delen av ett kärnvapen som innehåller själva sprängladdningen), vilket kan jämföras med Ryssland och USA som tros ha fler än 5000 vardera. Socialdemokraterna i Sverige kritiserar Frankrikes beslut och menar att det riskerar att leda till kapprustning som i längden gör världen farligare. Även internationella organisationer som arbetar för nedrustning menar att beslutet är ett direkt hot mot fred.
Relaterat: “Helomvändning på gång – öppnar för svenska kärnvapen” (SVT), Sverige säger ja till europeiskt samarbete om kärnvapen (Studio Ett, SR)
SJUKVÅRD
BB-chefen pudlar efter tvättlapps-gate
Vad har hänt? “På vårt BB torkar vi ditt barn med det sträva pappret”. Så lyder rubriken på en debattartikel i DN, skriven av 87 anställda inom förlossningsvården i Malmö, som belyser hur besparingar drabbar vårdanställda och familjer. Och just den där detaljen om att man dragit in på tvättlappar och istället använder strävt torkpapper ledde till het debatt, där högt uppsatta politiker som Magdalena Andersson (S) och sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) engagerade sig. Samtidigt sa Charlotte Hellsten, verksamhetschef på BB i Malmö, att det inte alls stämmer att tvättlapparna dragits in för att spara pengar. Hon menade att de plockades bort eftersom man upptäckte att de innehåller glasfibrer. Men nu har Hellsten backat från sitt uttalande och sagt att jo, personalen hade rätt. Av ett protokoll som hon fick ta del av i veckan stod det svart på vitt att tvättlapparna drogs in som en besparingsåtgärd, något Hellsten kallar för “helt absurt”. Absurt eller inte, så har tvättlapparna blivit en symbol för något mycket större: situationen i svensk förlossningsvård.
Vad betyder det? Torklapparna är verksamhetens minsta problem. Besparingarna har lett till brister i arbetsmiljön och att personalen inte längre kan garantera en patientsäker vård. En barnmorska säger att de stora ekonomiska utmaningarna får konsekvenser för hela samhället: “Det handlar inte om tvättlappar och fruktkorgar, utan om folkhälsa. Vi lägger grunden för människors hälsa här”. I flera år har Skånes universitetssjukhus haft dålig ekonomi. Förra året hade verksamheten ett underskott på 1,9 miljarder och förmodligen kommer underskottet vara ännu större i år. Samtidigt behöver de göra stora besparingar för att klara budgeten.
Relaterat: Så blev nödropet inifrån BB ett tvättlappsbråk (Expressen)
KORT & GOTT
🐉 Glöm vårkänslorna! Winter is coming…
🫐 Vill du börja dagen med protein men är trött på ägg? Här är 6 frukosttips till dig!
📉 Börsen faller – men småsparare ska sitta lugnt i båten.
🇮🇷 Den tysta protesten som Irans fotbollslandslag utförde under nationalsången har blivit viral.
🎧 Feeling old yet? Nu gör Ipoden comeback!
VÄRT ETT KÖP:
Vi tipsar om ett retinolserum som håller vad det lovar och annat smått och gott du kan tänkas vilja ha!
Vill du synas här och bli en del av Hint-läsarnas morgonrutin?
Don’t be a stranger!